När det måste vara riktig champagne

Den mest ikoniska av alla vinregioner i världen är utan tvekan Champagne!

Själva namnet är synonymt med fest och glädje. Napoleon sägs ha sagt att segraren förtjänar champagne och förloraren behöver det. Champagne är för syrliga, sägs det skämtsamt, men det är just syrabalansen som är nyckeln till vinernas berömmelse.

De stolta vinodlarna, som har varit hårt pressade av historien och två världskrig, har något som ingen av de andra mousserande vinregionerna i världen besitter: en unik kalkrik jordmån. Jordmån, svala klimatförhållanden och outtröttligt arbete med druvorna gör att vinerna från Champagne har en unik balans mellan arom och syra.
Vad är champagne och vad är inte champagne?

Inte alla mousserande viner är champagne, men all champagne är mousserande. Vinet måste komma från denna nordöstra region i Frankrike för att få kallas champagne. Och det faktum att geografin avgör namnet på ett vin är hörnstenen i fransk vinlagstiftning.

Detta beror främst på de envisa och stolta vinodlarna i Champagne, som genom historien har försvarat sitt namn med en envishet som multinationella företag bara kan avundas.
Vem uppfann champagne?

Ursprunget till mousserande vin finns här, om du frågar lokalbefolkningen. Munken Dom Pérignon sa att han drack stjärnor när han smakade vin som av misstag hade genomgått en andra jäsningsprocess inuti flaskan. Det finns andra vinregioner som har andra tolkningar av ursprunget till vitt vin med bubblor och sprudlande effekt. Men ingenstans får man det där extra i glaset som bara vin från Champagne kan leverera.
Vad är huschampagne?

Traditionellt sett har det varit de stora champagnehusen och deras välsmorda marknadsföringsmaskiner som dominerat bilden av vad champagne är.

De stora märkena, eller på franska Les Grandes Marques, som Mumm, Moët et Chandon, Veuve Clicquot, Ruinart, Bollinger och flera andra, köper en mycket stor del av sina druvor från vinodlare på långtidskontrakt.

Vinerna säljs med namnen på de stora husen på etiketten. Det är så det stora och det smått har samarbetat sedan urminnes tider.
Vad är odlarchampagne?

Sedan millennieskiftet har det dock skett en mindre revolution i Champagne. En veritabel undervegetation av oberoende vinodlare har gått solo under sina egna namn, och de gör viner med lika mycket variation i uttryck som man ser i andra vinregioner.

Det har alltid funnits små och oberoende vinodlare i Champagne. Det nya är att de har vuxit i antal och att de har fått så mycket välförtjänt positiv uppmärksamhet. I Champagnespråk talar vi om "odlare" och "hus" för att beskriva en skillnad i koncept, stil och uttryck.
Definition av de olika typerna av producenter i Champagne

I Champagne använder man ett system med koder som tilldelas varje producent enligt fransk lag. Dessa koder, som måste finnas med på etiketten, är avsedda att ange varifrån producenten får sina druvor.

Koderna är förkortningar av vissa franska facktermer som förtjänar en översättning för att göra betydelsen tydligare.

Récoltant kommer från ordet récolte, vilket betyder skörd. Manipulant kommer från manipuler, vilket i detta sammanhang förstås som hantering. Négociant kommer från négoce, vilket betyder handel, och därmed en återförsäljare. Co-operateur kommer från coopérative, vilket betyder samarbete, och i vinvärlden kallas en gemenskap av samarbetande vinodlare, liknande ett kooperativ, för ett kooperativ eller en kooperativ källare.
Vad betyder koderna NM, RM, RC och CM på etiketterna?

Koderna skrivs vanligtvis med mycket små bokstäver längst ner på etiketten, och de vanligaste är dessa:

RM står för Récoltant Manipulant, vilket innebär att producenten använder sina egna druvor för att tillverka sina viner. Minst 95 % av druvorna måste komma från egen odling om de är registrerade som RM. Det är i denna kategori som vi hittar de som tillverkar den så kallade Grower Champagnen.

NM är en förkortning för Négociant Manipulant, vilket indikerar vinifiering av inköpta druvor från samarbetande vinodlare. Ofta ser man här en kombination av egna och inköpta druvor, men om mindre än 94 % av druvorna kommer från egen odling faller man in i kategorin NM. De så kallade huschampagnerna eller Grande Marques är oftast Négociant Manipulants.

RC står för Récoltant Co-opérateur, vilket beskriver en vinbonde som är en del av ett kooperativ som har en gemensam produktionsanläggning för att vinifiera de druvor som bonden levererar och sedan säljer vinet under sitt eget namn.

CM är en förkortning för Coopérative de Manipulation, vilket är en klassisk kooperativ källare som tillverkar och säljer vin baserat på medlemmarnas druvor.
Hur mycket kostar en bra champagne?

Champagne finns i nästan alla prisklasser, allt från sällsynta viner i extremt små kvantiteter till höga priser som kan nå femsiffriga belopp vid lansering. Den här typen av viner har svårt att rättfärdiga priset enbart baserat på kvaliteten, som naturligtvis måste vara mycket bra, men i dessa fall är det utbud och efterfrågan som spelar roll.

Som tur är kan man även hitta champagne till priser drygt 100 kronor per flaska, och till och med i en kvalitet som sannerligen inte är något att skämmas över.
Är champagnen värd pengarna?

Champagne symboliserar fest, lyx och extravagans mer än något annat vin. Även om det finns utmärkta mousserande viner som tillverkas i många andra regioner, inklusive utanför Frankrike, har inget samma rykte som Champagne.

Många champagnehus satsar extremt mycket på marknadsföring, inte bara i form av reklam, utan även på produktplacering. Det mest kända exemplet är förmodligen superagenten James Bond, som alltid har en bra flaska av ett visst märke inom räckhåll, men även stjärnor från sport-, musik- och filmvärlden fungerar som levande reklampelare för de bubbliga vinerna.

Men är vinerna från Champagne verkligen värda den relativt höga prislappen, när man väl skalar bort den lyxiga aura som omger flaskan? Svaret är ett rungande JA!
Vem uppfann mousserande vin?

Historiker är oense om vem som uppfann mousserande vin. Engelsmännen och ryssarna anser att uppfinningen bör tillskrivas deras respektive länder, vilket fransmännen naturligtvis inte hör talas om.

Munken Dom Pérignon (1639-1715) tillskrivs ofta "uppfinningen" av champagne, men i verkligheten var han bara pionjär inom blandning av viner från flera olika vingårdar, och han försökte till och med förhindra att vinerna bubblade.

År 1728 fick producenterna tillåtelse att sälja viner från Champagne på flaska. Det första champagnehuset, Dom Ruinart, grundades 1729.
Norrländskt läge, lime och finess

Champagne är en av de nordligaste vinregionerna i Frankrike. Jordmånen är kritrik, och i kombination med det svala klimatet finns det ideala förhållanden för att göra viner med just den finess, intensitet och syra som kännetecknar basvinet för ett fantastiskt mousserande vin.
Hur gör man bubblor i vin?

Det finns flera sätt att göra mousserande vin. Det enklaste sättet är utan tvekan "sodastreammetoden", där man helt enkelt pumpar koldioxid i vinet. Detta ger ett vin med stora bubblor som snabbt bubblar ut.

Sedan finns det trycktanksmetoden, även känd som Cuve Close. Här jäses ett vin upp till cirka 8 %. Sedan tillsätts liqueur de tirage (en blandning av socker, jäst och vin), vilket gör att vinet i tanken genomgår en andra jäsning. Koldioxiden som produceras under den andra jäsningen släpps inte ut från jäsningstanken, och resultatet är ett vin med finare bubblor som håller längre i glaset.
Champagnemetoden även kallad Méthode Traditionnelle

Och så finns det Champagnemetoden, eller Méthode Traditionnelle, som den kallas utanför Champagne-regionen. I denna metod genomgår vinet en första jäsning i tankar (eller fat) innan det buteljeras, toppas med en dos liqueur de tirage och förseglas med en kork. Det innebär att vinets andra jäsning och kolsyra sker inuti själva flaskan.

Den efterföljande lagringen är av stor betydelse för vinets kvalitet. Ju längre vinet får vila på jästresten i flaskan, desto finare blir bubblorna och desto större blir komplexiteten. I Champagne är minimikravet för denna lagring femton månader, medan det i andra regioner och länder vanligtvis är nio månader.
Degorgering och dosering i champagne

När vinet ska släppas placeras flaskorna i ”pupitres”, en sorts ställ där flaskorna står i vinkel med botten uppåt. Efter en tids vändning och knackning på flaskorna har jästresterna samlats i en klump i botten av kapseln.

Nu följer processen som kallas degorgering; flaskans hals fryses, korken öppnas och sedimentet sprutas ut ur flaskan i en klump. Flaskan fylls sedan på med vin och, beroende på hur sött vinet önskas, ett mått av sockerhaltig vätska som kallas dosage.

Slutligen är flaskan försedd med en champagnekork och en ståltråd, vilket hjälper korken att motstå vinets tryck.
Champagnes sötmanivåer

Beroende på hur mycket dosage som tillsätts efter degorgement kan champagne erbjudas i följande söthetsnivåer: Brut Nature/Dosage Zero: Nötig, upp till 3 gram restsocker per liter. Brut: Torr, upp till 15 gram restsocker per liter. Demi-Sec: Halvtorr, 35-50 gram restsocker per liter. Doux: Söt, över 50 gram restsocker per liter.
Champagnedistrikten

Det finns tre viktiga underdistrikt i Champagne; Montagne de Reims, Côte des Blancs och Vallée de la Marne. De tre distrikten domineras vart och ett av sin egen druvsort, vilket är värt att komma ihåg. I Montagne de Reims odlas huvudsakligen Pinot Noir, vilket ger vinet struktur och kraft. Côte de Blancs domineras av Chardonnay, vilket ger finess och elegans. Och i Vallée de la Marne odlas främst Pinot Meunier, vilket levererar charm och exotisk frukt, men inte lika mycket finess.

På så sätt kan du ungefär gissa vinets stil, till exempel om du skulle dricka en champagne från Vallée de la Marne som inte är årgångsfamilj. Gissningar är förstås inte hållbara i längden – det enda sättet att vara säker på vinets natur är att smaka på det!
Grand Cru och Premier Cru Champagne - Klassificeringen av vingårdarna

Alla kommuner i Champagne-distriktet är klassificerade. För att bli godkända för produktion av vanlig Champagne måste stadens vingårdar uppnå en rating på minst 50 %. Om vingårdarna uppnår 90-99 % kan vinet från staden kallas Premier Cru, och om de uppnår 100 % kan vinet kallas Grand Cru.

Alla Grand Cru-städer ligger i Montagne de Reims och Côte des Blancs. Pinot Meunier får inte odlas i städer med en druvprocent över 95 %, vilket innebär att en Grand Cru-champagne endast kan innehålla Chardonnay och Pinot Noir.
Officiella regler för Champagne

Vinerna från Champagne måste vara gjorda på Chardonnay, Pinot Noir och/eller Pinot Meunier. På vissa fält är det tillåtet att odla Pinot Blanc och andra gröna druvsorter, men detta är en absolut sällsynthet. Den maximala tillåtna skördeavkastningen är 66 hektoliter per hektar. Champagne omfattar ett antal olika typer av vin.
Champagne utan årgång (utan årgång)

Producentens standardkvalitet, bestående av viner från flera årgångar och flera fält. Vinet måste ha lagrats på flaskan i minst 15 månader innan degorgering, men ofta längre för större komplexitet.

Anledningen till denna regel är att varje hus efter ett besök i Champagne tillfrågades om sina lagringstider, och det var mycket sällsynt att de lät vinet lagras i 15 månader. Ekonomin dikterade ofta att de var tvungna att skicka det till marknaden tidigare.

Vinets stil varierar beroende på producent – ​​ibland är vinet fruktigt och uppfriskande, andra gånger är det krispigt och seriöst. Champagner som inte är årgångsdruvor är drickfärdiga vid lansering och mår inte bättre av ytterligare lagring.
Årgångschampagne

Ett vin från en enda årgång. Seriösa producenter producerar endast vintagechampagne i toppårgångar. Vinet måste ha lagrats på flaska i minst 36 månader före degorgement, och det finns flera producenter som låter det lagras i tio år eller längre.

Jämfört med champagne som inte är från årgång är bubblorna i en årgångschampagne finare, och smakintensiteten och komplexiteten är större. Årgångschampagne kan ofta med fördel lagras ytterligare efter att vinet har släppts.
Roséchampagne

Basvinet för en roséchampagne kan tillverkas på två sätt. Antingen görs det genom att blanda rött vin och vitt vin (blandningsförhållande: Vitt vin tillsätts till ca 10 % rött vin). Dessutom görs det på musten från blå druvor, som avlägsnas från druvskalen efter en kort maceration (blötläggning), genom en metod som kallas rosé de saignée.

Vinet har vanligtvis en delikat laxfärg och är i sig en spektakulär dekoration på ett middagsbord. Dessutom är vinet ofta mycket aromatiskt och ett fantastiskt sällskap till mat. På grund av hög efterfrågan är priserna på roséchampagne ganska höga, och man måste verkligen punga ut för de bästa – om man ens kan få tag på dem.
Blanc de Blancs Champagne

En vit champagne gjord uteslutande på gröna druvor, t.ex. Chardonnay. Vinet är vanligtvis elegant och raffinerat.
Blanc de Noirs Champagne

En vit champagne gjord uteslutande på röda druvor, och är generellt fylligare och kraftfullare. Om det är en Grand Cru Champagne innehåller vinet endast Pinot Noir.
Coteaux Champeneois

Även röda, vita och roséviner tillverkas fortfarande i Champagne-regionen, men de måste erbjudas som Coteaux Champeneois. Appellationen tillåter samma druvsorter som i Champagne, och den maximala tillåtna skördeavkastningen är också densamma. Vinerna är genomgående torra, eleganta och sofistikerade, men har ofta enorma svårigheter att rättfärdiga de höga priserna.
Hur mycket tryck är det i en champagne?

En vanlig flaska champagne har ett tryck på cirka 6 atmosfärer, även kallat bar. Det är mer än dubbelt så mycket som trycket i ett bildäck, och tillräckligt för att orsaka stora skador om man inte öppnar flaskan på ett säkert sätt.

Luta flaskan 45° när du bänder av korken. På så sätt får vinet den största ytan inuti flaskan, vilket ger koldioxiden en större yta att reagera med. Det ska höras en sval suck när flaskan öppnas – inte en smäll, som i HC Lumbyes champagnegalopp!

Trycket i en ung flaska champagne är högre än i till exempel Crémant. Anledningen till detta är att en mer sockrig liqueur de tirage (blandningen av vin, socker och jäst, se även avsnittet om champagnemetoden ovan) tillsätts till champagnen, vilket skapar en våldsammare andra jäsning i flaskan.
Pressa in mousserande vin

Här är en översikt över trycket du kan förvänta dig att hitta i några av de vanligaste mousserande och pärlande vintyperna. Frankrike: Champagne 6 Bar, Crémant 4-6 Bar, Pétillant 2.5 Bar, Perlant Under 2.5 Bar. Italien: Spumante 5-6 Bar, Spumante Satén 4.5 Bar, Frizzante 2.5 Bar. Spanien: Cava 4 Bar.
Flaskstorlekar i Champagne

Njutningen av Champagne har onekligen en touch av lyx och "lyx" över sig, och detta är säkerligen inte mindre uttalat om vinet presenteras i en stor flaska.

Här är en översikt över de olika stora flaskstorlekarna i Champagne: Magnum: 1,5 liter (2 fulla flaskor). Jerobeam: 3 liter (4 fulla flaskor). Rehabeam: 4,5 liter (6 fulla flaskor). Metusela: 6 liter (8 fulla flaskor). Salmanazar: 9 liter (12 fulla flaskor). Balthazar: 12 liter (16 fulla flaskor). Nebukadnessar: 15 liter (20 fulla flaskor).