Vin från Frankrike
Det är stort sett umuligt att tänka på Frankrike utan också att tänka på vin. Lige så svårt är det att tänka på vin utan också att tänka på Frankrike.

Prangende vinslotte, beskedne vingårde, bølgende vinmarker, stolte vinbønder, klukkende vinflasker och klirrende glas hör uløseligt sammen med det store land. Vin er indbegrebet af selve den franske folkesjæl, och oavsett, hur man kommer i landet, finns der en vin, der passer perfekt til den lokale mad.

Det er ikke uden grund, at Frankrig er berømt för deras vin. De producerar varje år ungefär 6,5 mia. flasker vin, vilket är tätt på 20% av den totala vinproduktionen i hela världen. De franske vinbønder har i århundreder været anerkendte som dem, der satte standarden for vin.

Fransk vin er referens
Den dag i dag bruges franske vine, deras produktionsmetoder och deras lovgivning som referens och inspiration för vinbønder og lande världen over. Enten kopierer alverdens vinbønder de franske vine eller gör också de det diametralt modsatte. Oavsett vad, så är det Frankrike, används ofta som målestokken.

Vinbønder är stolta landmän. De arbetar hårdt i markerne for at deras druer kan give dem det bästa råmateriale, der sidanhen skal bliva til velsmagende dråber. Lige så stolte som de flesta vinbønder er, lige så ydmyge er de också over for naturen, der gavmildt givare dem deras afgrøder. Därför ser vi, att flera och flera vinbønder arbetar mod hållbara principer på deras vingård, och ekologiska metoder breder sig stilla och roligt.

Besök, smak och köp vin på vingården i Frankrike
Stoltheden, som de franska vinbønder har, förhindrar dem inte i att dela deras glädje över de vine, som de formår att presentera år efter år. Man ska inte köra eller cykla många kilometer på landvägene i et vindistrikt, innan man stöter på ett skilt i vägkanten med orden ”Visite. Avsmakning. Vente du vin”.

Hennes byder vinbønder är välkomna att besöka, en smagsprøve och en god snak inden gæsten, forhåbentlig med et par flasker under armen, vinker farvel med glad förväntan om et godt glas til aftensmaden.

Försök att föreställa dig den mest arketypiska karikaturteckningen av en franskmand. Er det helt fel, om han är iført en stribet trøje og en baret, mens han under den ene arm har en baguette och i den anden et glas vin oppe under det fine sorte overskæg?

Det är något om att prata. Frankrike är vin, och vin er Frankrike.

Fransk vin är den internationella standarden
Frankrikes vine är referenspunkter för resten af ​​verdens vine. När man smaker en californisk Cabernet Sauvignon, jämför man den säkert med en Bordeaux, och när man smaker en newzealandsk Pinot Noir, kan man jämföra den med en Bourgogne.

Vinelskere vil säkert vide, at der laves mange verdensklassevine uden for Frankrike, og at langt fra al fransk vin er verdensklasse. Men kunskap om fransk vin är otroligt viktig. For det første laves der vitterligt svimlende mange fantastiske vine i Frankrig.

For det andet danner de franske vine referencerammen for de fleste vinnydere - andre landes vine måles og forstås ved at blive sammenlignet med de franske. Et grundigt kendskab til Frankrikes vine är en uundværlig plattform, när du ska lära dig om andra vinlande.

Den första vin i Frankrike
Omkring år 600 fvt grundlagde græske immigranter den by, der i dag kendes som Marseille. Vindyrkningen fulgte med grækerne, och vinstokken blev spridd rundt i Provence. Omkring år nul blev der dyrket vin i Rhônedalen, och to-tre hundrede år senare blev der också tillverkad vin i Bordeaux og Bourgogne. Man regner med, at der blev dyrket vin i alle egne af Frankrig i 500-tallet.

Frankrikes vinhandel med England og Holland
I middelalderen blev vin en af ​​Frankrikes allervigtigste exportvarer. England var den helt store efter. Först i 1600-tallet overtog hollænderne roller som det största exportmarked för franske vine.

Fællesnævneren for England og Holland var, at de begge var magtfulde og rige, och at de inte kunne lave vin af nämnvärd kvalitet. De to lande efterspurgte särskilt topkvalitetsvine – och när marknaden vill ha toppkvalitet, er der någon, der finner ut af att leverera den. Franskmännen specialiserade sig i att lava vin i lyxkvalitet.

Revolution och republik
Det var inte kun exportmarknaden, det är värt lyx. Både adelen og kirken levede under ekstravagante forhold, hvilket blandt andet var muligt, fordi de var fritaget for at betale skat - det overlod de til bønderne og borgerskabet.

I 1789 startede den franske revolution, som endte med, at enevælden faldt, adelens jord blef udstykket, and kirkens besiddelser overgik til staten. Sidstnævnte var särskilt af stor betydelse: Frankrigs mange klostre hade tills da rådet over mange af landets bedste vinmarker, inte minst i Bourgogne, men nu mistede kirkens mænd deras indflydelse på vinproduktionen.

Chaptalisering och pastörisering - viktiga vinopdagelser
Omkring 1800-tallet upptäckte kemikeren og landbrugsministeren Jean-Antoine Chaptal, at man kunne tilsætte vinen et skud sukker og dermed få gæret den til en högre alkoholstyrke.

Den här metoden, som kaldes chaptalisering, gör inte almindelige vine utmärkt, men den kan reda ut ringa vinen från att vara udrikkelige. Chaptal var också en stark fortaler för, at man gick mer videnskabeligt til værks inden för alla aspekter av jordbruket, inklusive vinindustrien.

I midten af ​​1800-tallet upptäckte en anden videnskabsmand, Louis Pasteur, at det var levande organismer (gærceller), der var ansvarlige for mostens omdannelse til vin. Pasteur öppenbarde också en hidtil använd stor indsigt i den mikrobiologiska processorn, som kunde fordærve vinen.

Chaptals påvirkning og Pasteurs banebrydende opdagelser betød, at de franske vine blev betydeligt bedre, og at vinmagere fra andre lande søgte til Frankrig for at suge til sig af franskmændenes know-how.

Gourmet-sproget
Når danskere rigtig skal kræse, begynder vi at tale fransk. När vi går ut och äter, går vi på restaurang. Inden middagen får vi kanske en aperitif. Forretten finder vi i menukortet under hors d'oeuvres.

Vill du ha mellan kött till huvudrätt, kan du säkert välja filet, entrecote eller tournedos. Kødet ledsages inte af sovs, men af ​​en sauce.

Själv vår höghellige juldessert har ett franskinspirerat namn, själv om rättigheten är en dansk innovation; risalamande. Fransk kogekunst har gennem århundreder været regnet för världens fineste, och det samma gäller de franska vinerna.

Vinlus
I 1863 blef Frankrigs vinmarker angrebet af phylloxera vastatrix - vinlusen. Vinlusen stammede fra Nordamerikas østkyst. De amerikanska vinstokke var immune over for vinlusen, men det var de europeiska inte. De angrebne vinstokke sygnede hen og døde. Man försökte först at komme vinlusen til livs med kemikalier och ved at oversvømme vinmarkerne, men det var inte nok til att komma lusen til livs - och vinen smakte helt forfærdeligt.

I 1870erne opdagede man, at man kunne gøre en europæisk vinstok immun over for vinlusen ved at pode den på rødderne af en amerikansk vinstok. Alle vinstokke måtte genplantas på nye rødder, vilket var en kolossal uppgift. Innan vinlusens komma hade Frankrike 2,9 miljoner hektar vinmarker, men man planterade kun de bästa arealen, och jag startade av 1900-tallet var det odlade arealet reducerat till 1,6 miljoner hektar.

AOC-lovgivningen i Frankrike
I 1935 blef den franske AOC-lovgivning upprättat. Rundt omkring i Frankrikes vindistrikt har fastställts exakta krav för tillverkning av vin i de enskilda områdena. AOC-lovgivningen blev dels skapad för att komma forfalskede vine til livs, till exempel ”Bordeaux” tillverkad på billig vin från Spanien eller ”Champagne” fortyndet med æblemost.

AOC-lovgivningen bygger i hög grad på idéer om terroir; at vin fra ét sted smager, som den gør, pga. Vinstokkens naturliga miljö. AOC-appellationernes geografi – ske rammer blev lagt således, at de afgrænsede områden med terroir-fællestræk. Især jordbunden tillagdes stor betydelse.

AOC-lovgivningen gjorde det nemmere for konsumenten at välja mellan de franske vine, och selv om de forfalskede vine inte forsvandt, blef der betydeligt längre mellem dem.

Bomben i Paris - Judgment of Paris
I 1976 avholdt vinhandlaren och vinundervisaren Steven Spurrier en blindsmagning i Paris. Et udvalg af USA's bedste Chardonnay- og Cabernet Sauvignonvine blev smakt op mod några af de bedste hvid- og rødvine från respektive Bourgogne og Bordeaux.

Smagsdommerne bestod av ni franska män och tillsammans med andra redaktörer från det franska vinmagasinet Revue du Vin de France samt flera anerkendte sommelierer och slotsejere. Steven Spurrier annonserade resultatet av blindsmagningen: priset för bästa hvidvin och bedste rødvin gick till Californien!

Flere af smagerne så rødt og beskyldte Spurrier for at have snydt, og andre franske producenter mente, at smagningen var noget værre vås, för ”alle vidste jo, at fransk vin var verdens bedste”. Själv om många franskmænd fornægtede udfaldet af smagningen, gick nyheterna kloden rundt som en løbeild. Fransk vin var inte usårlig! Man kunde också tillverka vin i världsklass och andra platser i världen - även till låga priser i Frankrike!

Bomberne i Stillehavet
I 1995 och 1996 annonserade president Jacques Chirac, at France ville foretage provsprængninger vid Moruroa-atollen i Stillehavet. Verdenssamfundet protesterede højlydt, men franskmændene fortsatte ufortrødent. Detta ledde till en global boykot af alt, der var fransk, inklusive även de franska vine.

Mange vinnydere, som indtil da kun hade drukket vine fra Frankrig, började at drikke vine fra andre lande. Frankrikes vin export styrtdykkede; inden provsprængningerne var 60 % av de sålda vinerna i Danmark från Frankrike, och strax efter var andelen nede på 40 %. Kanske hade tilbage præsident Chirac regnet med, at exportmarkedet ville vende til fransk vin et par år efter provsprængningerne - men det skete inte.

Under boykotten hade konsumenten stiftet bekendtskab med vine fra mange andre vinlande, och de hade fått mod på at prøve mere! Fransk vin var plötsligt inte så uundværlig som före, och i stället för att genvinda marknadsandelene er försäljningsstallene fortsatt med at rasle ned. De franske vines markedsandele af det danske forbrug er i dag ca. 20 %.

Den franske vinlov
Den franske vinlov blev oprettet i 1935. Det var efter önskan fra de franske vinbønder, men också for at vejlede de ofte forvirrede konsumenter, at loven blev til.

Vinbønderne ville skydda deras vinstockar, som skapades av lokala villkor, gamla traditioner och hårda arbeten. De så ofta, på deras namn blev kopierade på andra viner och ofta med innehållet av mycket lägre kvalitet. Det var särskilt i distriktet Châteauneuf-du-Pape, at protesterne lød højest.

Vinloven är indelt i 3 huvudkategorier. Det er INAO (National de l´Origine et de la Qualité), där utstikker reglerne och kontrollerar, att de blir overholdt.

Vin de France
Vin de France är den lågaste kategorin i vinloven. Vinene kan komma fra hela Frankrike. Er der anført ”Produit en France”, är vinen 100 % fransk. Man laver även blandingsvine från EU, där det är påfört med mycket små bokstäver på etiketten under namnet Vin de France.

Kravene til Vin de France-vinene är få. Vinene skal innehålla mellan 8,5 och 15 % alkohol. pr. december 2007 blev det tillåtet at oplyse både druesort og årgang på Vin de France vine, hvilket tidigare var forbudt.

Kategorien är populär bland vinbønder, som vill arbeta med andra druer och/eller tekniker end de tillåtna inden för dvs IGP eller AOP'er. Specielt i förhållande til vinproducenter, som laver naturvine.

Det kan också vara en finansiell fördel, då det är billigt att hyra ekonomiskt på olika sätt och bibehållas och vinhus i denna kategori modifieras av högre kategorier som grundar mindre avgifter och mindre restriktioner.

Indikation Géographique Protégée (IGP)
Denne kategori blef tidigare kaldt Vin de Pays, hvor der stilles högre krav til denna kategori end til Vin De France vine. IGP-vine ska stamme från ett angivet område. De flesta IGP-vine kommer från store regioner, där storleken är mindre om danska landsdele.

Men der laves också IGP-vine fra mindre områder, dels nogle med departements-angivelse (et fransk departement modsvarer nogenlunde en region) og dels nogle med angivelse af, hvilken by vinen er dyrket ved. 70 % av alla IGP-viner i IGP d'Oc, som är en region i Languedoc-Roussillon. I Nordfrankrig ska vinen hålla minst 9 % alkohol, mens kravet i Sydfrankrig är 10 %.

Det högsta tillåtna høstudbytte pr. hektar är 85 och 90 hektoliter för respektive rødog hvidvine, men några av de mindre IGP-områdena stiller krav. De enkelte IGP-områden fastställar, hvilka druesorter deras vine må laves på. Vinproducenter kan stadig välja att kalla deras vin för ”Vin de Pays” - men ska i så fall lägga till EU:s IGP-logo på flasken.

Appellation d'Origine Protegée - AOC (AOP)
Appellation d´Origine Protegée är den högsta kategorin i den franska vinlov. Der er 3.000 AOP- appellationer i Frankrike, och der kommer nya til hvert år. En AOP kan täcka en hel region som exempelvis Bordeaux eller Alsace. Den kan också täcka ett distrikt som Haut-Médoc, en kommun som Margaux, eller ett enkelt vinmark i Bourgogne som Le Montrachet.

Kravene til AOP-vinen omfattar produktionsområde, alkoholstyrka, druesorter, dyrknings- och vinifikationsmetoder samt det maximala høstudbytte. Et exempel på en AOP er Margaux AOP, om huvudtræk är følgende: Vinen skal laves på druerne Cabernet Sauvignon, Cabernet Franc, Carmenère, Merlot, Malbec og/eller Petit Verdot, høstet inden for rammerne af kommunen Margaux.

Høstudbyttet pr. hektar må maximalt vara 45 hektoliter, och vinstokken ska minst vara tre år gamla. Alkoholstyrken ska vara minst 10,5 %, och vinen ska vara röd. I nogle vindistrikter er der dessutom klassifikationer, som angiver, hvilke slotte eller marker der er de bedste med prædikater som fx Grand Cru eller Premier Cru. De mest iøjnefaldende klassifikationer finns i Bordeaux och Bourgogne, men man finner dem också i Alsace, Champagne och Provence.

Det är stadigt för vinproducenter att använda den gamle betegnelse ”AOC” - Appellation d´Origine Contrôlée i stället för den nyare AOP, då man från EU:s sida inte önskas att tvinge det ned över medlemsländerna. Därför ses AOC stadigvæk langt oftare end den mer moderna utgaven, AOP, och speciellt på äldre, mer exklusiva appellationer/vinproducenter, som själva om den nya beteckningen blev inført i 2009.

Høstudbytte i fransk vin
I samband med AOC-appellationerna anføres ofta det maximala tillåtna høstudbytte pr. hektar. Det ska hennes preciseres, att det är basiskravet, på fransk rendering de base, der anføres. Hvert år besluttes det endelige loftet för høstudbyttet, rendering annuel, och det kan mycket väl være et par hektoliter högre end basiskravet.

Hertil kommer, att man i de flesta appellationer opererar med PLC, ”Plafond limité de classement” (loft begränsad kvalitet). PLC skulle egentlig kun bruges til at lempe kravet til høstudbyttet, hvis der var tale om en verklig enestående årgang, hvor alle druer var af topkvalitet.

Desværre bruges PLC med alt för gavmild hand, och der ger stort set tillstånd till att öka årets rendering annuel med 15- 20 % i varje enda år. I de senere år har der været en tendens til, at de enkelte appellationer har opgivet brugen af ​​PLC.

Eksempler på fransk etikettsprog
Vigneron-récoltant: Selvstændig vinbonde, som vinifierar druer af egen avl. Viticulteur-négociant: Vinköpmand, som vinifierar både självdyrkede och köpta druer. Cave Vinicole: Et kooperativ. Mis en bouteille au chateau: Aftappet på slottet. Grand vin: ”Stor vin”. Reelt en tom floskel. I Bordeaux bruges begrebet til at skelne mellem slottenes førstevine (grand vin) og andenvine (Deuxième vin).

Frankrikes druesorter
I forhold til Italien, var man ska kende til et hav af druenavne, är franskmændene ganske flinke til att använda ett relativt begränsat antal druesorter. Lær de viktigaste druesorters egenskaber at kende, så er du godt rustet til din videre færd ud i vinens verden. På de följande sidor genomgångs Frankrikes henholdsvis gröna och blå druesorter alfabetisk.

Grønne druesorter i Frankrike
Aligoté
I Frankrig dyrkes Aligoté speciellt i Bourgogne. Vinen är som regel rätt syrlig, mellanfyldig och aromatisk endimensionell, själv om den också lavar en liten handfull vin med en vis djup. Druen går också under namnene Troyen Blanc, Griset Blanc och Malais.

Auxerrois Blanc
Undervurderet druesort, som især dyrkes i Alsace. Som regel er Auxerrois Blancvine bløde og let frugtige, men nogle få ambitiøse vine illustrerer, at druen kan levere lagringsdygtige vine med knitrende sprød syre og nuanceret frugt. Druen kendes också som Pinot Auxerrois.

Bourbolenc
Bourbolenc giver lette, ganske smagsneutrale vine med stor syrlighed. Druen måste ingå i både Châteauneuf-du-Pape och vit Bandol. Bourbolenc kendes också som Clairette Dorée och Doucillon.

Camaralet
Sjælden sydvestfransk druesort, kallar också Camaralet de Lasseube och Petit Camaralet. Camaralet ger vine med en kraftig aroma och mycket lav syrlighed.

Clairette
Sydfransk druesort, som ger alkoholtunge, syre- och aromafattige vinstockar. Clairette är nog mest känd för den mousserande vin från staden Die i Rhône, Clairette de Die. I Australien kendes druesorten som Blanquette.

Colombard
Syrerig, tyndbenet og ret aromafattig druesort, som i Frankrig främst dyrkes i Gascogne. Colombard-vine är kortlivade och ska njuta helt unge, medan de ännu har en smule frugt och charme.

Chardonnay
Världs mest berömda gröna druesort, odlas i stort set alla vinlande. I Frankrig kendes Chardonnay också som Aubaine, Beaunois, Epinette, Melon d'Arbois och Pinot Chardonnay, och i Österrike kallar man den Morillon Blanc. Druesorten giver vine med moderat syrlighed, stor frugt och stor fylde.

Chardonnay-druens mest berömda vin är den sagnomspundne Montrachet fra Bourgogne, själv om boblevins-entusiaster kan kanske mene, att dens bästa præstationer kommer från Champagne, där druen också spelar en viktig roll. Chardonnay-druen är välegnet til fadlagring, inklusive även lagring på fade af amerikansk eg, som ger vinen stor fedme och aromaer af vanilje. Især i USA och Australien är man vilde med att lave Chardonnay-vine, som smaker som en del vin och crème brûlée.

Chasselas
Druesort af ydmyg kvalitet, som i Frankrike dyrkes i Alsace, Loire och Savoie. Chasselas giver aromafattige vine med middel fylde. Chasselas kendes ochsaa fra Schweiz, hvor den kaldes Dorin eller Fendant, samt Tyskland, hvor den kaldes Gutedel.

Chenin Blanc
Dyrkes särskilt i Loire, där den också kendes som Franc Blanc, Pineau de la Loire, Pointu och Péra. Också mycket udbredt i Sydafrika, hvor den kaldes Steen. Chenin Blanc giver vin med stor syrlighed og frugtsødme (eller høj alkohol, hvis sukkeret gæres ud). Druesorten är inte minst velegnet til ædelsøde vinstockar; de bästa exemplen måste vara Quarts de Chaume och Bonnezeaux från Loire.

Folle Blanche
Produktiv druesort, som huvudsageligt används till vin, där destilleras (intetsägande Cognac och Armagnac). I Loire kalder man den for Gros Plant, i Sydfrankrig heter den Picpoul, och i Spanien kaldes den Picapoll. Stille hvidvine på Folle Blanche är lätt och mycket syrlig.

Gewürztraminer
Gewürztraminens meget parfumerede, frugtige duft gör den til en af ​​de nemmeste druer at genkende. Vinene är fylliga, och syrenivået är lågt. Gewürztraminer kendes först og fremmest fra Alsace, hvor den kan leverera några extremt karakterfulde vin, både i tørre, men så sandelig också i senthøstede eller ædelsøde versioner. Druen dyrkes ochsaa med succes i Norditalien, hvor Gewürztramineren ursprungligen stammer fra. Jag de senaste åren har också dukket upp på Nya Zeeland, och resultaten är mycket kärleksfulla.

Grenache Blanc
Det är inte angivet, om Grenache Blanc är en grön variant av den blå Grenache, eller om det bara har namnet till gemensamt. Druesorten dyrkes især i Sydfrankrig og i Nordspanien, hvor den ger fedmefulde, alkoholrige vin, som ofta har en lite limagtig aroma i deras ungdom.

Grenache Gris
En sydfransk, mörkskinnet druesort. Grenache Gris menes att vara en nära slægtning til Grenache. Druesorten används til at lave ganske fyldige hvidvine med moderat syre og en ret anonym aromaprofi l. Kendes som Garnacha Rosa i Spanien.

Gros Manseng
Sydvestfransk drue, som ger intressant vin med krydret bærfrugt och en tänderskærende høj syrlighed. Gros Manseng är antagligen närmast besläktad med Petit Manseng. Som namnet antyder, är druerne på Gros Manseng större ände på Petit Manseng. Gros Manseng är i allmänhet också mer produktiv.

Jacquère
Dyrkes stort set kun i Savoie. Jacquère giver lette, syrlige vine med en fin citrusaroma. Druen kaldes också Molette.

Lauzet
Syrerig, aromafattig druesort från det sydvestlige Frankrike, där den ingår i hvidvinen från Jurançon AOC.

Len de l'El
Kendes stort set kun fra Gaillac i Sud-Ouest. Len de l'El giver fyldige, syrefattige vine, der ville virke klodsede, hvis ikke man tilsatte dem et skud af den syrerige Mauzac.

Maccabeu
Maccabeu dyrkes särskilt i Languedoc-Roussillon, där den inte minst används till vin doux naturel. Druen giver vine med hög syrlighed och pæn fylde, medan den aromatiska inte har mycket at byde på. I Spanien dyrkes druen i ännu större omfång. Franskmændene kallar också druen Tourbat, mens Spanierne som regel kallar den Viura eller Macabeo.

Marsanne
Marsanne dyrkes især i det nordlige Rhône. Druen giver meget fedmefulde, alkoholtunge og syrefattige vine. Som ung har vinen en lite uraffinerad aroma i riktning efter kontakt, men med ålder kan den utveckla spännande nyanser. Marsanne tilsættes som regel en dos av den syrerige Roussanne, som gör vinen mer harmonisk och lagringsdygtig.

Mauzac
Syrerig, aromatisk druesort, som bland annat huvudingrediensen i Blanquette de Limoux i Languedoc-Roussillon. Druen kendes också som Blanquette.

Borgmästare
Sjælden sydfransk druesort, som ger vine med hög syre, en del fedme och meget lite aroma.

Merlot Blanc
En gång var Merlot Blanc ganske udbredt i Bordeaux, men i dag er den efterhånden sjælden at støde på. Druen menes inte har annat til gemensamma med den blå Merlot-drue end navnet. Merlot Blanc ger aromafattige vine med en lite klodset fylde.

Muscadelle
Blomstret, parfumeret druesort, som trots namnet varken är i familjen med Muscat eller Muscadet. Muscadelle används främst som blandningsingredienser i små mängder i vita Bordeaux-vinstockar, tørre såväl som ædelsöde. Druen dyrkes också i Australien, där den kaldes Tokay.

Muscadet
Muscadet-druen kendes särskilt fra det vestlige Loire, men dyrkes också i Bourgogne, hvor den kaldes Melon de Bourgogne och Gamay Blanc. Muscadet har en hög syrlighed och en moderat frukt, och dens vin bör njutas så unge som möjligt.

Muscat
Muscat-familien är en af ​​de största bland världens vinsorter. Den mest anerkendte Muscat-varianten är Muscat Blanc à Petit Grains, som ger de mest delikata viner med en fin friskhed, där matcher druens store sötme. Muscat-familiens sorte får er Muscat d'Alexandrie, som är klistersød med få nyanser och kun (alt för) lite syre.

Muscat Ottonel är en tredje variant, som mycket laver mycket blege, ret enstrengede vine, som dog har en lite bättre syrebalance än Muscat d'Alexandrie. Lykkeligvis är Muscat Blanc à Petit Grains långt den mest utbredte Muscat-drue i Frankrike. De to mest iøjnefaldende undantagr är Rivesaltes, som övervägande laves på Muscat d'Alexandrie, samt Muscat-vinene från Alsace, där som regel laves på Muscat Ottonel.

Själv om Muscat närmast är blivit synonymt med dessertvin, laver även fin tørre vin på druen. De bästa laves i Alsace; hvis du presenteras för en vin, som dufter intenst sötmefuld, men smaker tørt och friskt, er der nok en tør Muscat d'Alsace i glasset.

Hvis vinen är let och uskadelig, är der tale om en vin lavet på Muscat Ottonel, men den är kraftfull och nyanserad, är den nog gjort på Muscat Blanc à Petit Grains.
Muscat dyrkes i stort set alle vinlande. I Spanien, Portugal, Cypern, Australien, Sydafrika och USA dyrkes övervägande Muscat d'Alexandrie. I Österrike dominerer Muscat Ottonel, och i Norditalien är Muscat Blanc à Petit Grains den mest utbredte Muscat. Alle landene dyrker flere olika typer Muscat, så det gäller om, at man ser sig for.

Ondenc
Efterhånden en ret sjælden druesort, som bland annat dyrkes i Bergerac, särskilt Gaillac. Ondenc giver aromatiske vine med et godt syrebid, men druen är upopulær på grund af dens lave udbytte og tendens til råd.

Pascal Blanc
Aromafattig druesort, som ger vine med moderat syre och nogen fylde. Kendes stort set kun från Cassis AOC i Provence.

Petit Courbu
Druesorten dyrkes stort set kun i Sydvestfrankrig, hvor den används som blandningsingredienser til at ge foder och frugtsødme.

Petit Manseng
Sydvestfransk drue, som ger intressant vin med krydret bærfrugt och en tänderskærende høj syrlighed. Petit Manseng är antagligen närmast besläktad med Gros Manseng. Petit Manseng mindre produktiv än Gros Manseng, och dens druer är mindre.

Ondenc
Efterhånden en ret sjælden druesort, som bland annat dyrkes i Bergerac, särskilt Gaillac. Ondenc giver aromatiske vine med et godt syrebid, men druen är upopulær på grund af dens lave udbytte og tendens til råd.

Pascal Blanc
Aromafattig druesort, som ger vine med moderat syre och nogen fylde. Kendes stort set kun från Cassis AOC i Provence.

Petit Courbu
Druesorten dyrkes stort set kun i Sydvestfrankrig, hvor den används som blandningsingredienser til at ge foder och frugtsødme.

Petit Manseng
Sydvestfransk drue, som ger intressant vin med krydret bærfrugt och en tänderskærende høj syrlighed. Petit Manseng är antagligen närmast besläktad med Gros Manseng. Petit Manseng mindre produktiv än Gros Manseng, och dens druer är mindre.

Picardin
En nästan uddød drue, som efterhanden kun dyrkes i Châteauneuf-du-Pape. Druesorten är möjligen nära beslægtet, eller sågar identisk, med Bourbolenc. Picardin giver meget syrerige vine med moderat fylde.

Pinot Blanc
En af de klassiska Alsace-druesorter. Pinot Blanc-vine är fyldig med en ganska lav syrlighed. Druen är inte utpræget aromatisk, och vinene snarere behager end opfordrer til fordybelse. Pinot Blanc är ingenlunde kun en fransk druesort; både Italien, Österrike och Tyskland odlar Pinot Blanc i väsentligt större omfattning. Italienerne kalder druen för Pinot Bianco, tyskerne och østrigerne kalder den Weissburgunder.

Pinot Gris
Druen var fram till 1997 känt som Tokay Pinot Gris, men må i dag kun benämnes Pinot Gris, för att undvika forveksling med Tokaji fra Ungarn. I Frankrig dyrkes druesorten särskilt i Alsace, hvor den kan ge krydrede vin med stor föda och hög alkohol, och en ganske moderat syre. Pinot Gris odlas också sporadisk i Bourgogne. Franskmændene kalder nogle gange druen för Auxerrois Gris, Pinot Beurot eller Fromenteau.

Pinot Gris dyrkes i ännu större omfang i Italien och Tyskland, henholdsvis under namnene Pinot Grigio og Grauburgunder, men her laves vinen som regel i en friskere, mindre olieagtig stil. I de senare åren har Pinot Gris också vundet fram i de oversøiske vinlande, och de får en glimrende vin i både USA och Nya Zeeland. Der är en tendens til, at oversøiska producenter, som laver den lette (italienska) versionen av Pinot Gris, udbyder vinen som Pinot Grigio.

Riesling
I Frankrike må Riesling uteslutande dyrkes i Alsace. Druen giver vine med högt syreindhold och moderat fedme og alkohol. Riesling är en skickad moden druesort, och den långa modningen ger möjlighet att skapa mer komplexa aromaer. Vinens markante syre garanterar dens elegans och ger den utmärkta lagringsegenskaber. Med tiden utvecklar Riesling en tone af petroleum, som bidrager positivt till vinens komplexitet. Detta synes särskilt att vara uttalt i Riesling-vine från varma områden.

I Alsace gærer man gerne Riesling helt ud, hvilket ger vine med en del fedme och alkohol, mens man i resten av världen som regel laver lite alkoholsvagere vine med en lille restsødme. Riesling är ingenlunde forbeholdt de franske vinmarker; over halvdelen af ​​al Riesling dyrkes i Tyskland, och australierne dyrker också mer Riesling och franskmændene.

Riesling ses blandt andet under følgende synonymer; Rheinriesling (Östrig), Riesling Renano (Italien), Rhine Riesling (Australien) samt Johannisberg Riesling og White Riesling (begge USA).

Roussanne
Syrerig druesort, som särskilt kendes från Rhône och Languedoc-Roussillon. Roussanne har en förmåga att bevara syren själv i et mycket hedt klimat, och den används ofta som blandningsingredienser för att ge en opstrammende friskhed. Druen leverer några af sine mest imponerende vine i Hermitage, hvor den blandes tillsammans med den fedmefulde, syrefattige Marsanne- drue.

Roussette
Roussette dyrkes nästan uteslutande i Savoie, där den också kaldes Altesse. Roussette ger blomstrede, aromatiske viner med medel fyllning och hög syrlighed.

Sauvignon Blanc
Engang var Sauvignon Blanc synonymt med Loire (bl.a. Sancerre og Pouilly-Fumé) och Bordeaux, men i dag tänkar de flesta nok snarere på New Zealands Marlborough-distrikt, när de hör druens namn. Sauvignon Blanc-druen giver ganske lette vine med markant syre og frugt. I Frankrig kaldes den också Blanc Fumé, Ahumat og Fié, mens man i Österrike kalder den Muskat Sylvaner.

Sauvignon Gris
Grålig, tykskindet druesort, formentlig nært beslægtet med Sauvignon Blanc. Sauvignon Gris giver vine med lite mer eksotiske aromaer end den meget græsog hyldeblomstagtige Sauvignon Blanc. Sauvignon Gris dyrkes nyttig i Bordeaux, var den är på väg frem.

Savagnin
Savagnin kendes især fra Jura, hvor den bruges til Vin Jaune, men den bruges också i Alsace, hvor druen kaldes Klevner d'Heiligenstein. Druesorten är parfumeret, mellanfyldig och syrerig.

Sémillon
Det är sjældent att stöte på tørre vine, som uteslutande laver på Sémillon. Druesorten giver vine med god fylde og som regel et pænt syreniveau, men aromatisk set kan den være lidt for dæmpet til at stå på egne ben. I Bordeaux och Australien har man tradition för blands Sémillon med respektive med Sauvignon Blanc og Chardonnay, och resultaten är utmärkta. Druen er tyndskindet, hvilket gør den velegnet til tillverkning af ædelsød vin som fx Sauternes; det tynde skind gør druen til et let ”bytte” for den ædle råd, botrytis cinerea. Sémillon kendes också som Colombier och Mancès.

Spagnol
Provence-drue, som kendes från Bellet AOC. Spagnol ger spinkle vine med en del syre.

Sylvaner
Sylvaners franske højborg är Alsace, där druen också går under namnet Gruber og Franken. Druesorten har gode egenskaber; en lifl ig, krydret aroma, et pift af frisk syre och en behagelig lethed. Druens största problem er, at den trives på de samme marker som Riesling, och derfor planter den sjældent på de marker, hvor den ville præstere sit bedste – vinbønderne kan nemlig få högre priser för Riesling end for Sylvaner. Sylvaner dyrkes i ännu större omfang i Tyskland, hvor man i högre grad lader den vokse på de gode marker – vilket nok är orsaken til, at tysk Sylvaner som regel er meget bedre end den franske versionen.

Ugni Blanc
Ugni Blanc är identisk med italienernes älskade Trebbiano. Druen giver en let, syrlig og ganske smagsneutral vin, hvilket gør den velegnet til destillation. Nästan al Cognac är destilleret på Ugni Blanc-vin.

Vermentino
I Frankrig dyrkes Vermentino i synnerhet i Languedoc-Roussillon, hvor man værdsætter dens förmåga til at bevare en god syrlighed, selv om klimaet är mycket hedt. Vermentino-vine är mellanfyldige med en god syrestruktur, och bör njutas, när de är unge. I Frankrig kaldes druesorten också Rolle og Carbesso. Italienerne är också glade för Vermentino, och de odlar den med stor framgång på bl.a. Sardinien.

Viognier
Viognier-druen kan ge vin med en uimodståelig exotisk aroma och en fløjlsagtig fylde. Desværre falmer vinene snabbt, då druesorten är mycket syrefattig. Viognier kendes bland annat fra Condrieu- inene i Nordrhône, och den används också til mange hvidvine i Languedoc-Roussillon. Alla dessa hvidvine bör nydes så unge som möjligt, också själva om de kostar spidsen af ​​en jetjager.

Kanske spelar den gröna druesorten sin glansrolle som blandningsingredienser i Syrah-baserade rödviner, som t.ex. Côte Rôtie, där blott och par procent Viognier ger rödvinen och indtagende expressivitet, som gör vinen helt uimodståelig. I de senere år er der också begyndt at dukke mange Syrah-vine frem fra oversøiske vinlande, hvor man tit kan ane tilstedeværelsen af ​​et par dråber Viognier.